Jag visste att detta var fel, hela situationen var fel, och det var inget rätt i det.

Jag kan skylla på att jag var ung, naiv och dum. Men allt var inte mitt fel. Det han gjorde var fel, han lurade mig och jag var dum nog att gå på det ens. Jag hade snackat med honom över internet i några månader eller något alls, jag minns inte klart. Men i mitt huvud då, var det ett bra tag.  Han utgav sig att vara 18 år gammal, bodde relativt nära mig och hette Emil eller något. Jag var 14 år gammal och var naiv som sagt, och mitt minne var inte klart. Men han ville träffa mig, och jag kunde inte ta mig någonstans, så han åkte ut till där jag bodde, mitt på landet och jag skyllde på att jag skulle ut o gå till mina föräldrar. Jag var ”ute och gick” i tre timmar, för övrigt. I alla fall, jag hörde hur en bil saktade ner bakom mig, och jag visste att det var han. Jag tittade bakåt och vinkade. Jag såg att det inte såg ut som honom jag pratat med. Han hade skickat bilder till mig som såg ut som en ung kille. Såklart trodde jag honom, men när jag såg detta ansikte, som var gammalt och han hade inget hår på huvudet, så insåg jag nog hur fel allt kändes. Men ändå hoppade jag in i bilen och vi körde iväg. Han frågade vart vi kunde stanna till utan att bli störda och jag visade honom in till ett slags vägskäl. Han stannade bilen och jag kunde knappt titta på honom för hur rädd jag var. Jag kände hur rädslan och nervositeten bubblade upp mer och mer i min 14åriga kropp. Han frågade om vi skulle sätta oss i baksätet, jag vågade knappt säga nej till honom för jag visste inte hur han skulle kunna ta ett nej och vad han kunde göra mot mig iså fall om jag sa nej till honom. Så vi satte oss i baksätet, och han berättade hur mycket han älskade mig, och att han hade längtat efter att träffa mig. Jag sa inget, för jag var väl för feg antar jag… Han tog sin hand på mitt lår, och jag skakade av rädsla, kunde inte få ett ord ur min torra mun. Jag skakade inombords, och vågade inte göra ett pip. Så la han sig över mig och stoppade in den. Och den smärta som bubblade upp i kroppen, går verkligen inte att beskriva med ord. Det är som att han stack upp en trubbig kniv o vred om tio varv. Men jag ville inte, men de fanns inget som fick mig att göra motstånd. För tänk om han skulle göra mig mer illa än vad han gjorde. Tänk om jag bara vred min kropp, han kanske skulle förstöra mig lite mera då? Efteråt sa han ”Du säger inget till någon. DU vet vad som händer då” och om jag visste. Jag visste vad han skulle göra med mig då…

En bil körde bakom oss och han sprang ut. Jag klädde på mig och såg att det var min brors bil. Jag visste att jag var i trubbel. Så hukade ner mig så de inte kunde se mig när de körde förbi. Det är ett utav mina största misstag, och jag önskar verkligen av hela mitt hjärta att ni tjejer som läser detta, inte gör som jag gjorde. Jag ångrar mig än idag att jag ens träffade denna människa innan jag såg i tillexempel videosamtal att det verkligen är han. Det fula är att mina föräldrar konstant påminner mig om denna situation än idag, och jag önskar de lät bli, för det gör ont i hela min kropp att ens prata om detta.

Jag fick verkligen för mig att han älskade mig, fast han gjorde mig illa. Men han hörde inte av sig, inte ett ljud. Inte på nätet, inte på sms, inte ens när jag ringde eller smsade själv. Jag var utnyttjad och ensam, och äcklig.

-   Från boken.

Lite egoboost alltså.

jag har godkänt i allt utom engelskan, det innebär att jag går ut med slutbetyg och har därmed uppnått mitt mål gällande skolan so far.

Jag får skoldatorn

och även blev jag godkänd i slutbetyg och sista redovisningen som var idag.

Nöjd chey?

YEP.

nu ska jag njuta av lite avicii musik och tänka på min ljusa framtid.

Studenten är snart här....

Idag hade vi vett&etikett dag i skolan.

fett lame

dock lite händelserikt när vi skulle lära oss om bordskick!

är dock skitnervös inför redovisningen imorgon. 

visserligen har jag inte varit med lika mycket som de andra, men de kommer bli fett dåligt ändå, och ingmari kommer hata mig... känns de som iaf. fan fan fan fan

Håll tummarna för mig.

Snälla.

Jag ber.

här kommer en bild på mig again, folk verkar gilla den så here goes.

var med jeppe idag..

fett roligt as usuall :)

ha en fin kväll allihopa.

Btw, simpsons på tv nu!

puss&kram   

http://www.youtube.com/watch?v=129kuDCQtHs

dessa personer inspererar mig.   

hallå godingar

nu måste ni börja läsa denna fina flickans blogg

inte bara för för att hon är vacker som få och snäll som fasen, men för att jag säger de ;)

http://jescas.blogg.se/

http://jescas.blogg.se/

http://jescas.blogg.se/

http://jescas.blogg.se/

http://jescas.blogg.se

/http://jescas.blogg.se/

http://jescas.blogg.se

http://jescas.blogg.se/

http://jescas.blogg.se/

http://jescas.blogg.se/

http://jescas.blogg.se/

http://jescas.blogg.se/

http://jescas.blogg.se/

http://jescas.blogg.se/

http://jescas.blogg.se/ 

hallåj!, sitter i skolan igen efter att ha varit hemma o käkat lunch med J.

så nu ska jag fortsätta förbereda för sista redovisningen sedan är jag klar med alla grejer i skolan.

här är en bild på moi när ja var påväg hem från jeppe igår :)     

Gillar denna bilden! :)

"A home for somebody"

"Spidey"

från igår, när vi var ute :)

jag dansar mig igenom livet
med ett leende på läpparna, fast det kan vara svårt ibland.
Men med de rätta människorna och med insikten på att skapa konst i livet
Kan jag göra allt.
Jag dansar igenom svårigheterna för jag vet att JAG KAN LYCKAS.