Jag började kolla igenom mina gamla arbeten jag gjort i gymnasiet.

Och börjar sakta men säkert inse, hur mycket jag ändrats som person genom bara de här tre åren.

Jag fyller 22 år på söndag. Och jag inser att jag har endast tre år kvar tills jag fyller 25. Och jag förstår inte hur eller vart tiden tagit vägen. Allt går så snabbt, att jag knappt hinner reagera på allt som händer och sker i mitt liv.

Jag är äntligen på väg framåt i livet, och det känns som att jag verkligen har världen framför mina fötter.

Jag gjorde en återblick i alla bilder jag har kvar sedan förr, och till er år tillbaka, och inser, hur mycket jag är faktiskt nöjd med mitt liv, även om man gjort dumma konstiga saker.  Men det är ju trotsallt de saker som gjort mig till den jag är idag.

Jag vill även passa på att tacka alla som varit med under denna resan och tacka er som är kvar. Vi kommer uppleva mer galna, roliga saker.    

Detta är bara början!

 

Malin

25 juni 2015 01:07

Tack för att du delar med dig. Jag fick min alopecia areata för första gången för 4 år sen. Sen har jag haft återfall med ungefär ett års mellanrum med en eller ett par fläckar som täckts av hår igen efter ungefär 3-4 månader. Nu var det dags igen och jag har hittat 5 fläckar. Jag känner igen din ångest. Du beskriver den precis som jag känner det. Att inte veta om det kommer tillbaka. Att hoppas att man inte tillhör dem som aldrig får tillbaka det. Jag har åtetigen förberett mig på det värsta mentalt, att allt ryker och det blir peruk. Fast samtidigt känns peruk som något spännande och något jag hellre har än en massa synliga fläckar.
Ville bara säga hej och tacka för din öppenhet. Hoppas man hittar ett botemedel på denna sjukdom som gör så ont psykiskt...
Kram

M

25 juni 2015 13:16

Du är fantastisk som ger respons och vågar skriva!
Känner du någongång att du bara vill prata eller skriva, kör på bara. Man är starkare tillsammans har jag hört. 0705190010. Bara dra iväg ett sms, jag finns här, dag som natt.

Stora kramar till dig! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hejsan!   Har inte bloggat på ett ganska så bra tag och kände att det kanske var dags att fylla i luckorna med vad som händer/hänt.   Min alopecia har blivit bättre, nästan allt hår är tilbaka och har växt ut. Det ser normalt ut igen, för nuv...

Detta är alopecia.Alopecia areata, för att vara mer exakt.I april 2014, fick jag denna hemska sjukdom, som förtärde mig, bröt ner mig, och fick mig att bygga upp mitt självförtroende och mig själv igen.Alopecia, fick mig att inse, vilka som fanns där...

Hej, alla kämpare och alla andra. Mycket har vänts upp och ner på min vardag på sistone. Vet inte riktigt hur situationen med A kommer att sluta eller om det kommer fortsätta, men vi försöker med varandra igen. Jag älskar honom så oerhört mycke...

Måndagsförmiddag.   Musiken är på, och jag sitter framför min big ass dator.   Jag kan inte hjälpa med att tänka att för en veckasedan, var mitt liv så annorlunda än nu. Du lämnade mig, och jag kan inget göra åt det. Poff. Och så var jag ...

Hejsan allihopa! De senaste dagarna har varit sjukt kaos för mig. A, lämnade mig. Och allt kändes till en början, konstigt, ensamt, och en stor omställning, då det hade varit jag o han varje dag ett tag. Och just nu känns det okej, men jag är b...